Vi startade vår färd ifrån
Preem-macken i Värnamo den 30/4. Dagen innan hade bussen gått sönder
så vi blev tvungna att ta en dubbeldäckare. Åtta säten fick
monteras bort och in med tre frysar som placerades på nedre plan.
|
|
|
Per L'Allemand fick jobba på bussen som
reseledare och kassör. Eftersom det var onsdag så passade vi på att
samla in 20kr av samtliga på bussen för att sätta ihop en V65:a.
Förhoppningen var att resan skulle betala sig via den enorma vinst som vi
skulle få in. Tyvärr! bara 4 rätt. |
Vi stannade till i Skillingaryd
där vi tog upp två personer och vid Eurostop i Jönköping tog vi upp
ytterligare fyra personer. Vårt nästa stopp på vägen var i Uppsala,
där skulle vi äta. Vi stannade till vid en vägkrog men där var det
stängt, vilket innebar att det blev bara en rökpaus. Ett par kilometer
norrut hittade vi en vägkrog som var öppen och där blev ett av våra
längre stopp. |
|
|
När vi närmade oss Gävle kom ett
flertal på att dom glömt köpa pilsner och whisky. Det sägs att det är
lättare att somna på en buss om man fått i sig en öl eller två. Vi
körde in i Gävle och gjorde en sightseeing på deras systembolag. Deras
sortiment var nästan likadant som vårt. Deras berömda Skogsstjärna
fanns inte på dunk där, undra vad man köper det någonstans? |
Ett stopp på bensinmacken i Umeå,
sedan vidare mot Mo I Rana. Det sista vi såg innan vi knoppade in var midnattssolen
eller var det blixten från kameran i bussrutan? Eftersom vi var 29 man i
en buss som tar 66 man så fanns det gott om plats att sträcka ut sig.
Somna in och drömma om den stora torsken som ska hänga på vågen efter
en timmes fiske. |
|
|
Uppvaknadet efter ett par timmars
sömn kom som en chock. Det var vinter! Folk åkte snöskoter ut på
isarna och pilkade röding. Snabb kontroll med busschauffören att han
inte kört för långt norrut, men vi hade inte ens kommit till Mo I Rana.
Det hade varit snömoddiga och istäckta vägar en bra sträcka. Tur att
man har två duktiga busschaufförer med stor erfarenhet av att köra i
Österrike mm.
Hoppas nu inte det ligger is på havet, men det är ju klart det heter
ju Saltströmmen dom måste ha saltat där. |
Äntligen såg vi havet,
spegelblank yta inne i Skjerstadsfjorden. Nu är det bara en kulle till att
passera och sedan är vi framme vid campingen. Kanske man skulle börja
tackla spöet eller slipa krokarna... Visst katten var det ett vak
eller har fiskefrossan börjat komma igång? |
|
|
Ajdå! fyra kilometer kvar och här
står vi framför en tunnel som är 476m lång och max höjd är 3,90 m.Vi
har en buss som är 4 m hög. ska vi vända och köra runt betyder det en
sträcka ca. 10 mil. Tömma ut luften i däcken, sänka lufttrycket i
fjädrarna, lasta bussen med sten så den går på knäna genom tunneln,
förslagen var många. Norrmän har väldigt dåliga måttband tunneln var
mer än 5m på lägsta stället. Jag gick hela sträckan för att kolla upp
saken och eventuellt stanna övrig trafik om vi skulle vara tvungna att
köra i mitten av tunneln. |
Saltstraumens Fiske-Camp.
Äntligen framme! Tömma bussen checka in och få nycklen till stugorna.
Byta om till flytoverall, tackla spöna och få en genomgång av båtar
och strömmen. Två dagar innan vi kom upp hade dom tagit Torsk på
19,2kg, Havskatt på 7,4kg och massvis med stor Sej. Dessa vikter skulle
vi höja! |
|